God men daterad redogörelse av Koreafrågan

Det är onekligen lite av en upplevelse att läsa en bok om konflikten på Koreahalvön som har nästan 25 år på nacken. Lars Ove Ljungbergs bok, som är en del i Utrikspolitiska Institutets serie ”Världspolitiska dagsfrågor”, gavs ut sommaren 1990, det vill säga året efter Berlinmurens fall och året före Sovjetunionens upplösning. Detta präglar Ljungbergs bok.

Bokens styrka, som fortfarande har ett stort värde för dagens läsare, är författarens summariska genomgång av Koreahalvöns moderna historia, med upplysande texter om orsakerna till delningen, koreakriget och de två ländernas parallella utveckling. Jag tycker också att skildringen av Nordkorea under Kim Il-sungs sista dagar i livet fortfarande är mycket läsvärda.

Åldern på boken märks kanske mest i beskrivningarna av Sydkorea. Landet hade för tiden av boken tagit sina första steg mot att bli en demokrati, men fortfarande var landet präglat av uppror, demonstrationer och hårda tag från polisens sida. Sydkorea hade också reformerat sin ekonomi och var nu på väg att bli en supermakt ekonomiskt. Men den makalösa tillväxt vi såg på 2000-talet hade ännu inte infunnit sig. Författaren pratar också om en statskapitalism, som snarare för tankarna till dagens Kina än till det Sydkorea vi ser idag.

Lite åldersmärkt är också författarens spekulationer om de amerikanska baserna i Sydkorea. Ljungberg beskriver en tilltagande antiamerikanism i landet och skriver att det ”i längden blir omöjligt är amerikanerna att stanna kvar”. Facit har vi idag. Visserligen har antalet soldater minskat från lite drygt 40 000 1990, till dagens knappa 30 000, men det är inte fråga om någon avslutning av den amerikanska insatsen. Få, om ens några, röster i USA förespråkar att landet drar sig tillbaka från den koreanska halvön. På samma sätt är det tyst i frågan från sydkoreanskt håll.

LÄS MER:  En oerhört spännande bladvändare

Att författaren är verksam inom den svenska kyrkan syns i ett kapitel om kyrkornas roll för ett återförenat Korea. Detta kapitel tycker jag känns  inkastat och saknar lite relevans. Det är lite för grunt tycker jag och blir mest kuriost.

Så, bör man då 2014 läsa denna bok från 1990. Ja, det tycker jag. Även om vissa bakgrundsfakta fortfarande håller, är denna bok framför allt ett mycket intressant tidsdokument som ger läsaren en mycket god bild av hur vi såg på koreafrågan i slutskedet av det kalla kriget.

Köp boken:
Utrikespolitiska institutet: Världspolitikens Dagsfrågor

Detta kanske också intresserar dig

Om Pär Lundqvist 775 artiklar
Pär Lundqvist är redaktör på infokorea.se. Han jobbar till vardags som politisk sekreterare för Liberalerna. Pär besökte Nordkorea 2012 och grundade därefter infokorea.se. Han nås lättast på par@infokorea.se eller @parlundqvist.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*