Intervju med Kim Jong-ils hovpoet

Kim Jong-il
Kim Jong-il
Jang Jin-sung
Jang Jin-sung

En av den tidiga vårens mest omtalade böcker är Käre ledare av den nordkoranska avhopparen Jang Jin–sung. Boken är bland annat recenserad på denna sida och av undertecknad i SVT:s Gomorron Sverige.

Jang Jin-sung var en högt uppsatt tjänsteman i den nordkoreanska propagandaapparaten och diktatorn Kim Jong-ils hovpoet. Kim Jong-il var den enda levande personen i Nordkorea som skulle hyllas och var värd att vördas. Detta skedde genom romaner, dikter, musik och filmer. Kim Jong-il var varje mans och kvinnas enda och äkta kärlek. Hyllningarna genom kulturen var diktaturens redskap för att hålla folket på mattan eller snarare på fälten där människor, (jag såg det själv under en resa till Nordkorea 2011), utan hjälp av maskiner eller dragdjur försöker att odla jorden, piskade av ständiga uppmaningar från banderoller och skränande högtalare att jobba hårdare för den käre ledaren.

Kim Jong-il och Göran Persson
Kim Jong-il och Göran Persson

Jang Jin-sung flydde landet 2004. Efter flykten arbetade han under några inom den sydkoreanska säkerhetstjänsten innan han blev författare på heltid. Käre ledare är Jang Jin-sungs andra bok efter diktsamlingen Jag sålde min dotter för 100 won som tyvärr inte finns översatt till svenska. Idag bor han med fru och barn i Seoul och driver nyhetssajten New Focus.

Många Nordkoreaexperter ser i Jang Jin-sung en framtida politisk och moralisk ledare. Ett fritt Nordkoreas Václav Havel.

Jag träffar Jang Jin-sung en solig dag hösten 2014 vid universitetet i Leiden, Holland. Tillsammans med sex andra avhoppade nordkoreaner informerar och föreläser Jang Jin-sung om situationen i Nordkorea. Dagen efter möts vi i hotellvestibulen och sätter oss ner tillsammans med hans översättare och tolk, Shirley Lee.

Käre ledare - Min flykt från Nordkorea
Käre ledare
– Min flykt från Nordkorea

Jang Jin-sung börjar med att säga att han är glad att hans bok kommer på svenska och han hoppas kunna besöka Sverige någon gång under våren 2015. Jag säger till Jang Jin-sung att intresset för Nordkorea i Sverige ökar och att hans skarpa analys av diktaturen inifrån kommer att öka vår kunskap om landet och hjälpa oss att förstå varför regimen agerar som den gör. (När jag träffade Jang Jin-sung hade jag hunnit läsa Käre ledare på engelska). Jag frågar Jang Jin-sung om hans förutsägelse under föreläsningen – att den nordkoreanska regimen komma att falla inom fem till sju år. Vad bygger han det på?

”Det är inte bara min åsikt”, försäkrar Jang Jin-sung. ”Alla nordkoranska avhoppare säger det samma. Bara två år efter Kim Jong-ils död blev det stora förändringar i samhället, Kim Jung Uns farbror avrättades. Tänk dig vilka stora förändringar som kommer att ske inom de närmaste två åren. Systemet kommer att kollapsa men det betyder inte att Nordkorea kommer att upphöra som nation. Hur sammanbrottet kommer att ske beror på hur omvärlden reagerar”.

LÄS MER:  Åtta nordkoreanska avhoppare till Seoul

”Vad tror du kommer att hända med eliten efter en kollaps?”

Jang Jin-sung väntar några sekunder med svaret.

”Min erfarenhet säger mig att eliten kommer att finnas kvar även efter en kollaps. Som i Sovjetunionen där eliten blev den nya kapitalistiska eliten.
Efter sammanbrottet kommer inte den stora spänningen bli mellan Nord- och Sydkorea utan mellan eliten i Nordkorea och vanligt folk”.

Men Jang Jin-sung tror inte på ett folkligt uppror. Ska något sådant hända måste det finnas en organisation och folk måste kunna kommunicera med varandra över hela landet och den möjligheten har inte fattiga människor.

”Systemet är så uppbyggt att varje människa står mot den andra”, säger Jang Jin-sung, ”det finns ingen kollektiv känsla”.

Jag berättar för honom att jag i ungdomen var medlem i det svenska kommunistpartiet VPK:s ungdomsförbund och hur förskräckta vi var när arbetarna organiserade sig och strejkade i Polen i slutet av 1970-talet. Det styrande Kommunistpartiet såg sig tvunget att införa undantagstillstånd. Senare reste sig folket i alla kommunistiska öststatsdiktaturer. Har det funnits några tecken på strejker eller ohörsamhet mot regimen i Nordkorea?

Jang Jin–sung
Jang Jin–sung

”När matdistributionen bröt samma i slutet av 1990 talet, fanns det en stor folklig vrede”, säger Jang Jin-sung. ”Människor slutade arbeta och det kan man se som en strejk. I och med den sydkoreanska Solskenspolitiken som inleddes 1998 då Sydkorea styrdes av Kim Dae jung, strömmade maten in igen och det stärkte regimen. Folkets vrede lade sig. Hjälpen tog effektivt död på protesterna mot regimen. Efter valutareformen 2009 blev folk så förbannade att de rev sönder sedlar med Kim Il-Sungs ansikte på. De få sedlar vanliga människor hade var plötsligt inget värda. Det enda spåret av revolt nu är att folk köper och säljer på den svarta marknaden”. Efter en kort tystnad, tillägger Jang Jin-sung: ”Revolt gör du när du har något att förlora och kanske redan har förlorat det, men nordkoranerna är vana vid att inte ha någonting”.

Kim Jung-un
Kim Jung-un

Hur ser Jang Jin-sung på Nordkoreas nuvarande ledare Kim Jung-un? När jag träffar Jang Jin-sung har Nordkoreas ledare inte visat sig offentligt på nästan en månad.

”Han är ung och har mindre erfarenhet än människorna omkring honom. Han har inget eget nätverk att luta sig mot. Men för vanligt folk är det nästan som om det inte spelar någon roll vem som sitter vid makten bara det är en Kim. Vi har blivit lärda att vi har gått från ett feodalt samhälle till ett socialistiskt. Men det är snarare feodalt än socialistiskt att ha tre Kim från samma familj vid makten”.

LÄS MER:  Vilken makt har Kim Jong-un?

Jang Jin-sung betonar att under Kim Jong-ils tid var all makt koncentrerad till honom. Så är det inte nu. Kim Jung-un är den symboliska ledaren.

”Kim Jung-un är en skådespelare i en välregisserad föreställning, inte regissören. Men som skådespelare är du ändå viktig. Du har makt precis som Brad Pitt har makt när han spelar in en film”.

Den reella makten har flyttats till en kärna av män, en form av kollektivt ledarskap genom Departementet för organisation och vägledning inom det nordkoreanska arbetarpartiet.

Vi pratar om propagandans makt i dagens Nordkorea. Jang Jin-sung menar att propagandan har mindre makt över folket idag är då han arbetade inom systemet.

”Den största förändringen är den svarta marknadens ökade betydelse”, säger Jang Jin-sung. ”Förut var allt bara ideologi, nu är det marknad och pengar som gäller. Idelogin gör dig inte mätt, ger dig inte mat i magen. Systemet är inte längre intakt, det är inte folkets hela värld”.

Jang Jin-sungs svar för mig in på frågan om den svarta marknaden är ett tecken på att Nordkorea håller på att öppna sig mot omvärlden. Att ekonomiska reformer är att vänta. Vi i väst vill gärna tro det.

”Det som många ser som reformer är en konsekvens av den svarta marknaden”, svarar Jang Jin-sung. ”Den var ett resultat av svälten och att matdistributionsprogrammet hade kollapsat. Folk vara tvungna att sälja och köpa för att överleva. Detta är – tvärtom emot vad ni tror i väst – en förändring som regimen inte vill se”.

”Hur ser du på biståndet från väst?”

”All internationell hjälp stärker regimen, ingen hjälp har någonsin kommit folket till del”, svarar Jang Jin-sung med samma mjuka ton i rösten som när han höll sin föreläsning vid universitet. ”Regimen tar emot maten, delar ut den till partieliten och till militären som består av 1,4 miljoner man, resten kommer ut på den svarta marknaden och pengarna tillfaller regimen som kan fortsätta att förtrycka sitt folk. Det är den svarta marknaden som öppnar landet och folks ögon. Inte internationell hjälp. Väst älskar tanken på att regimen går framåt och öppnar sig, men kärleken är obesvarad”.

Jang Jin-sung betonar att regimen vill ha mer makt, inte mindre. Allt annat är ett missförstånd.

”Är det inte ett tillräckligt bevis att regimen vill ha en tredje generation Kim vid makten? De styrande vill inte ha vare sig ekonomiska eller politiska förändringar. De vill inte ha kompromisser. De kommer inte frivilligt att ge upp vapen, pengar och makt till människor som hatar dem”.

”Är en ärlig dialog med Nordkorea om kärnvapen, mat och mänskliga rättigheter omöjlig?”

LÄS MER:  Ensam är inte stark

”Regimen vill inte avskaffa sina kärnvapen. Men den vill ha en dialog om den ger den fördelar. Dialogen är en del av en väl uttänkt strategi för att stärka regimen med mat eller pengar. Likaså är militära provokationer en uttänkt strategi”.

”Hur hjälper omvärlden folket i Nordkorea på bästa sätt?”

”Det måste bli ett paradigmskifte”, säger Jang Jin-sung. ”Omvärlden måste sluta att försöka nå en dialog med regimen och hitta vägar till folket. Jag är inte emot att västerlänningar åker till Nordkorea, men just nu gör det mer skada än nytta. Turisterna utnyttjas av regimen. `Se så många som kommer till oss från hela världen för att visa våra stora ledare respekt och kärlek´. Om man skall åka som turist till Nordkorea så bör man tänja på gränserna för vad man får göra. Turisterna har pengarna som regimen är beroende av så ställ hårdare krav på researrangören och guiderna. Åk inte till Pyongyang för att öppna folkets sinnen och ögon. Deras sinnen och ögon är redan öppna. Folk vet vad som händer utanför landets gränser och hur folk lever i västvärlden genom insmugglade filmer och teveserier som säljs på den svarta marknaden. Just nu är James Bond filmen Skyfall populär. Men viktigt är också att på den svarta marknaden knyter människor kontakter och pratar politik”.

Jag tar upp frågan om öppet oliktänkande. I alla kommunistiska diktaturer har det funnits människor som protesterat, som enskilda eller i grupp. Andrej Sacharov och Jelena Bonner i Sovjetunionen. Wolf Biermann i Östtyskland. Vaclav Havel i Tjeckoslovakien, Jacek Kuron i Polen och Wei Jingsheng i Kina. För att bara nämna några. Men i väst har vi aldrig hört talas om någon nordkoreansk dissident eller motståndsgrupp.

”Det finns inga öppet regimkritiska”, säger Jang Jin-sung. ”De är rädda för att deras familj och alla deras vänner drabbas. Det enda sättet att vara en riktig dissident i NK är att döda sin familj först. Då slipper du smärtan när de fängslas och torteras för din aktivitets skull”.

Jag tackar Jang för intervjun och frågar om han har något att tillägga innan han börjar den långa resan hem till Seoul.

”Om man förstår vad Nordkorea gör med sina barn så förstår man Nordkorea”, säger Jang Jin-sung. ”Barn lär sig tidigt att kärlek bara är en känsla till för ledaren och hat känner man mot fienden. Det är så hjärntvätten börjar. Men sanningen är starkare än lögnen och regimen är uppbyggd på lögner. Varje liten sanning som tränger fram underminerar det nordkoreanska systemet”.

Om Magnus Utvik 1 artikel
Magnus Utvik är skribent på infokorea.se. Han är författare och bokrecensent i SVT. 2011 besökte han Nordkorea. Magnus nås lättast på magnus@infokorea.se .

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*