Töväder nu, men vad händer sen?

Töväder

Den senaste tidens utveckling kring Koreahalvön kan inte beskrivas på annat sätt än som sensationell. Från höstens provskjutningar, vapenskrammel och ömsesidiga utbyte av förolämpningar mellan Nordkoreas ledare Kim Jong-un och USA:s president Donald Trump till ett högst oväntat töväder i relationerna.

I höstas kallade Trump i hånfulla ordalag Kim Jong-un för ”Den lille raketmannen” och hotade med att ”helt förgöra” Nordkorea. Den nordkoreanske ledaren kontrade med att kalla Trump för senil. Diverse citat på Twitter från Donald Trump och hans nominering till ny utrikesminister gjorde dessutom att ett förestående ”preventivt” amerikanskt anfall mot Nordkorea tedde sig som i allra högsta grad sannolikt.

Kim Jong-un och Kinas president Xi Jinping, flankerade av sina fruar.
Kim Jong-un och Kinas president Xi Jinping, flankerade av sina fruar.

Den positiva utvecklingen inleddes med oväntade trevare från den nordkoreanska regimen, sydkoreanska öppningar i samband med de olympiska spelen i PyeongCheng, följt av koreanska möten på hög nivå och ett plötsligt och oväntat besök av Kim Jong-un hos den kinesiske presidenten Xi Jinping. Besöket var dessutom Kims första utlandsresa efter det att han tillträtt som ledare för Nordkorea.

En vår av toppmöten

Och nu står vi inför en vår med ett toppmöte mellan Kim Jong-un och den sydkoreanske presidenten Moon Jae-in på fredag samt ett förväntat toppmöte med USA:s president Donald Trump i början av juni.

Tövädret, det kanske kraftigaste sedan Solskenspolitikens dagar i början av 2000-talet, kom lika snabbt som det kom oväntat. De flesta bedömare skriver fram två orsaker till den nordkoreanska omvändningen. Först och främst verkar det som om de senaste sanktionerna, vilka denna gång har backats upp av Kina inte bara i teorin utan även i praktiken, har slagit hårt mot den nordkoreanska ekonomin. Bedömare menar att så mycket som 95 procent av de nordkoreanska exportinkomsterna har försvunnit (läs mer). Det lär således finnas ekonomiska motiv till att regimen nu söker samtal.

LÄS MER:  PR-seger för den nordkoreanska regimen

Den andra orsaken som lyfts fram är att Nordkorea kanske har nått dit de önskar med sin utveckling av kärnvapen och missiler. Nordkorea har tidigare hävdat att man lyckats att framställa så små kärnvapenladdningar att landet nu kan bestycka sina långdistansmissiler. Om dessa uppgifter stämmer kan Nordkorea med fog kalla sig för en kärnvapennation och har därmed uppnått en för landet viktig målsättning. Nu har landet skapat sig den försäkring mot utländska anfall de sökt efter sedan 60-talet.

Det är i ljuset av detta som helgens besked från Nordkorea om att man avser att upphöra med nya vapenprov ska ses (läs mer). Beskedet är en eftergift gentemot USA och Sydkorea, men ska inte tolkas som ett beslut att överge kärnvapnen.

Vad händer nu?

Den stora frågan är vart tövädret och de kommande toppmötena kommer att leda. USA har ställt krav på varaktiga och faktiska nordkoreanska åtgärder för nedrustning för att vara beredda till eftergifter, t.ex. ekonomiskt bistånd och lyfta sanktioner. Men sett utifrån historien ter sig det som föga troligt att Nordkorea i dagsläget skulle välja att ge upp sina kärnvapnen, trots helgens besked.

Donald Trump
Donald Trump

Nordkorea har för sin del tidigare ställt krav på att omvärlden ska erkänna Nordkorea som en kärnvapennation och därmed godkänna landets innehav. Utifrån retoriken från omvärlden, framför allt från Donald Trump, ter det sig som föga sannolikt att den internationella samfundet skulle möta detta nordkoreanska krav.

Nordkorea har tidigare ställt krav på att de amerikanska trupperna ska lämna Koreahalvön för att vara beredda att skriva under ett fredsavtal efter Koreakriget. Nordkoreas argument är att amerikanska trupper inte behövs om de koreanska staterna inte längre befinner sig i krig. USA har vägrat.

LÄS MER:  Risk för försämrade relationer i världspolitiken

Således behövs någon form av kompromiss. Kim Jong-un har sagt sig vara beredd att släppa kravet om amerikansk truppnärvaro i Korea och motsvarande eftergift skulle kunna vara att under en period avvakta med de gemensamma militära övningarna mellan Sydkorea och USA, som Nordkorea ser som djupt problematiska.

Frågan om kärnvapnen lär bli den stora stötestenen.

Det viktiga för alla parter är att få med sig någon form av vinst efter samtalen. Jag misstänker att de första samtalen inte kommer att innebära speciellt många konkreta resultat, även om jag hoppas på en överenskommelse om att återuppta sexpartssamtalen. Det första toppmötet med USA lär avslutas med varma ord, men inte med så mycket praktik.

Stärkta relationer

Samtalen med Sydkorea kan mynna ut i avtal om att återuppta verksamheten i Khasong och att länderna kommer överens om nya familjeåterföreningar, samt troligen i ett gemensamt uttalande om en gemensam vilja att stärka relationerna mellan länderna.

Frågan är vad som händer därefter. Jag tror, vilket är en ren spekulation, att den senaste tiden med töväder kommer att fortsätta. Men då krävs faktiska resultat och Nordkorea skulle, som ett första steg, kunna välja att återgå till ickespridningsavtalet och kanske till och med gå med på att släppa in inspektörer från Internationella atomenergiorganet, IAEA. Detta torde öppna upp för amerikanska eftergifter, såsom ekonomiskt stöd eller lyfta sanktioner.

Vad är då chanserna för resultat? Låt mig gissa sannolikheterna för att följande händer inom 3 år:

  • Familjeåterföreningar: 95 procent
  • Sydkorea ger ekonomiskt stöd till Nordkorea: 75 procent
  • USA ger ekonomiskt stöd till Nordkorea: 65 procent
  • Verksamheten vid Kaesong återupptas: 65 procent
  • Sexpartssamtalen återupptas: 60 procent
  • Nordkorea återgår till ickespridningsavtalet: 40 procent
  • Nordkorea släpper in vapeninspektörer: 35 procent
  • Nordkorea genomför nya vapenprov: 30 procent
  • Undertecknat Fredsavtal 25 procent
  • USA och Sydkorea upphör med gemensamma militära övningar: 25%
  • Nordkorea skrotar sina kärnvapen: 1 procent
  • USA drar tillbaka sina trupper från Sydkorea: 1 procent
LÄS MER:  Nordkorea efter Jang Song-thaek

Denna lista är ju rena spekulationer och det enda vi vet med säkerhet är att den inte kommer att stämma med verkligheten. Det enda vi kan göra är egentligen bara att hålla tummarna.

Detta kanske också intresserar dig

Om Pär Lundqvist 775 artiklar
Pär Lundqvist är redaktör på infokorea.se. Han jobbar till vardags som politisk sekreterare för Liberalerna. Pär besökte Nordkorea 2012 och grundade därefter infokorea.se. Han nås lättast på par@infokorea.se eller @parlundqvist.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*